Varför ska jag anstränga mig om det bara kommer från min sida?

Jag är lite arg, eller rättare sagt, riktigt riktigt besviken.. Jag blir så less på vissa. Varför ska  jag anstränga mig, bara jag som ska försöka, varför duger bara jag ibland, medans dom andra hela tiden, varför ska jag hela tiden vara snäll och trevlig när man inte alltid får tillbaka samma attityd? Varför känns det som att det bara är jag som är ärlig i denna relation? Jag menar, är det bara jag som vill att vi ska vara bra vänner? Just nu du, så verkar det som de... Tyvärr.

Har nyss kollat klart på filmen tropic thunder, har nog inte skrattat så mycket på åratal, STÖRTSKÖN! Hahahah, ändå är det liksom ganska sjuka skämt, och en ganska sjuk film, men jag tyckte att den va asbra, så whateva liksom hahah! I morgon blir det plugg hela dan, bl.a. Engelska, svenska, so, matte och franska. Är liksom tvungen till det, och samma på söndag. Låter som en kanon helg va? Vist... Längtar som sjuttsingen tills det är sommarlov, förstår ni hur skönt det ska bli? Bara ta det lugnt varje dag, hohojaja! Det vore jälit gott nu.
Men det är inte så långt kvar tills vi slutar, eller... jo det är det hahahah! Men iaf, jag har ett litet knep, ( som iaf funkar för mig ), om hur man får veckan att gå fort, varje kväll sitter jag och tänker, som på en söndag tex, I morgon är det måndag och då är det snart tisdag, och dan efter det onsdag. SÅ vips så är det onsdag, sen samma från onsdag till tors och fredag! Riktigt nice hahah, kanske låter lite ologiskt, menee.. så länge det funkar för mig så går det alldeles utmärkt!
Och justem tänkte ta mig friheten till att berätta om en person!
min bror!
Min bror är den bästa killen i hela världen, vist ibland kan han vara den värsta också. Men iaf, idag när jag grät, pga privata skäl, så kommer han in i mitt rum, sätter sig på sängkanten och frågar "Vill du att jag ska hämta chips och cola?" Och man kan ju inget annat än att skratta, han är så söt när man verkligen märker att  han försöker uppmuntra en. Och eftersom att jag har mycket med skolan så erbjöd han mig sin hjälp och allt. Och även om jag kan känna ibland, att jag verkligen hatar han så kan jag inte förstå, jag kan verkligen inte göra det, hur kan jag hata min bror? Hur kan jag? Det går inte.. Jag skulle aldrig kunna hata min bror oavsett vad! Ska faktist bli riktigt tråkigt att han ska flytta i sommar... Då kommer jag inte ha någon att skratta åt för att den är så himla otroligt störd ibland, alltså på sättet han är, hahaha. Känns väldigt trist. Men han fyller ju 19 så det är ju bara att vänja sig, man kan ju inte bo tillsammans föralltid. Men det viktigaste jag vill säga är att,
Jag älskar min bror!
Puss&Kram/E

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback