28- Rädd och ensam!
Nu börjar mörkrädd-känslan sätta igång, jag är ensam hemma, huset är mörkt, sprang ner och tände dom lamporna jag vågade, men jag var inte nere länge, då nästan hela framsidan av husets nedre väggar är täckta av fönster.. Ni vet, så tror man att någon ska stå och stirra in på dig. Iaf, så jag kutade upp och nu ligger jag här och ska försöka ringa min lilla papi och se när han anländer till Brunnsta.. Ye, skriver nog senare.
L8R
